Meny

Felöversättningen satte krokben för vidareutnyttjande av data

Minst 150 miljarder kronor. Så mycket bedömer Jan Kallberg och Erik Lakomaa att Sverige har förlorat på grund av ett översättningsfel. I en ny rapport presenterar de varför Sveriges implementering av EU:s direktiv om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen inte fungerat. De förklarar också svårigheten att förändra den svenska statsförvaltningen åt något annat håll än på den redan inslagna vägen.

Hur översätter man det engelska ordet ”document”? I Sverige översätts det till ”handling”, något som har fått långtgående konsekvenser för möjligheten att vidareutnyttja handlingar från den offentliga förvaltningen. Det visar Jan Kallberg vid United States Military Academy och Erik Lakomaa från Handelshögskolan i Stockholm i sin gemensamma rapport med titeln ”Institutional Maximization and Path Dependency: The Delay of Implementation of the European Union Public Sector Information Directive in Sweden”.

PSI-direktivet (”re-use of Public Sector Information”) kommer från Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, och togs fram år 2003 under namnet ”2003/98/EG. Det handlar helt enkelt om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen och senast 2008 skulle det vara implementerat av medlemsländerna. I Sverige trädde den så kallade PSI-lagen i kraft år 2010.

Man kanske skulle kunna tro att Sverige, som haft offentlighetsprincip i 250 år, skulle vara pigga på att implementera EU-direktiv som verkar för öppenhet och transparens. Men någonstans gick det snett och i arbetet med PSI-lagen översattes ordet ”document” till ”handling”.

– Detta är inte översättningsmässigt korrekt eftersom kontexten i EU är ”informationsbärare” utan beredning. ”Informationsbärare” är därför en bättre översättning, som dessutom är både teknik- och lagpraxisneutral. Handling är semantiskt kopplat till papper och är i förvaltningsrättslig kontext väldefinierat, säger Jan Kallberg.

Samtidigt har översättningen till ”handling” medfört att myndighetspersoner tenderat att tolka ordet som man brukar tolka det, nämligen ett upprättat, färdigbehandlat, dokument som är redo att läsas och granskas med kritiska ögon av såväl media som allmänhet. Sådant som data, databaser, GIS-information och allmän information i digitalt format – det är knappast något som historiskt sett klassats som ”handling”.

– Problemet är att ordet handling triggade ryggmärgsreflexer vilket kunnat undvikas. Sverige tappade tio år i starten på liknande sätt som bankernas rädsla för kreditkort på nätet, vilket gjorde att e-handel i Sverige också tappade tio år i starten, säger Jan Kallberg.

Ytterligare ett skäl som försvårat PSI-implementeringen är den svenska Avgiftsförordningen. Genom den kan myndigheter ta betalt för att lämna ut sina handlingar – och pengarna går direkt till myndigheten. Dessutom ger förordningen möjlighet för myndigheterna att vägra lämna ut data digitalt, utan enbart i form av papperskopior.

– Avgiftsförordningen har möjliggjort för, till exempel, Lantmäteriverket att bli återförsäljare av egna data. Men efter tio år har det gett marginella intäkter jämfört med vad 1000 entreprenörer skulle kunnat göra, säger Jan Kallberg.

Utöver översättningsproblematiken och den hindrande Avgiftsförordningen tar rapporten upp ytterligare ett problem som bidragit till Sveriges dåliga implementering av PSI-direktivet: svagt politiskt ledarskap kombinerat med en oförmåga att omvandla visionärt tänkande till konkreta resultat.

Fallet med Sverige visar komplexiteten med att implementera EU-lagstiftning i en stigberoende administration. På engelska är begreppet path dependent och innebär en administration som inte gärna förändrar sig när den institutionella strukturen väl är fastställd.

– Man kan jämföra med personuppgiftslagen, PuL, som kommer tämligen omedelbart efter dataskyddsdirektivet. PuL började man jobba med inom statsförvaltningen redan vid EU-inträdet. PSI däremot har man vägrat att ta i tills man blir tvingad. Fram till år 2013 jobbade en person deltid med PSI-frågor inom staten. Det tog alltså ett decennium längre med PSI än PuL och PSI är fortfarande inte bra i Sverige, säger Jan Kallberg.

För ett par år sedan bedömde EU-kommissionen att marknaden för återanvänd PSI var värd 32 miljarder Euro och Jan Kallberg tror att den siffran är 50-70 procent högre idag, bland annat på grund av den ökade mobilanvändningen.

– Det finns en stor negativ innovationseffekt på grund av att man fördröjde genomförandet av PSI. Det har vi redan tittat på i en annan artikel, säger Jan Kallberg.

Hans personliga bedömning är att det har kostat Sverige minst 150 miljarder kronor, i form av tio år med 15 miljarder årligen i förlorad informationsekonomi och tillväxt.

Hela rapporten är tillgänglig via JeDEM – eJournal of eDemocracy and Open Government:

http://jedem.org/index.php/jedem/article/view/387

Fotnot: Den 1 juli 2015 fick Sverige en uppdaterad PSI-lagstiftning, läs mer här. Rapporten omfattar enbart tiden före denna tidpunkt. Även i den nya lagstiftningen används dock ordet ”handling”.